Den 30 augusti höll Textpiloterna sitt första medlemsmöte. Mötet inleddes med att Cilla läste högt ur Ann-Marie Körlings bok Ovan trädtopparna – berättelser om att lära sig läsa och fortsätta läsa. Därefter delade vi med oss av olika sätt att visualisera, anteckna och prata om böcker tillsammans med elever.
Eftersom medlemmarna arbetar med barn och ungdomar i olika åldrar kunde vi fundera på samma slags frågor utifrån våra olika praktiker. Några reflektioner efter mötet:
Det är rackans komplext att undervisa nyanlända äldre elever. Intressant att höra Annelie och Lina prata. Det är mycket givande att diskutera erfarenheter och tankar när man har samma mål men olika praktik.
*
Hur sammanfattar man en bok bra? Vad belyser man? Annelie belyste ”problemet” som det viktigaste. Bra tankar att gå vidare med. Svårigheterna att ställa bra frågor för att eleverna ska våga berätta om hur de upplevde boken. Hur viktigt samtalet är. OM boken.
*
Olika sätt att synliggöra läsning i ett klassrum. Vi var kritiska till alltför stort fokus på kvantitativa sätt, som att räkna sidor eller rita bokryggar i en stapel. Risken finns att man förvandlar läsning till en tävling istället för något spännande och magiskt i sig. Roligare då att samla böcker klassen läst på en tidslinje eller världskarta på väggen. Det synliggör läsningen och kan samtidigt ge en bild av vilken litteratur klassen läser och öppna upp för intressanta samtal om det lästa.
*
För att förstå en berättelse måste man förstå konfliktens/problemets plats i berättelsen (utan problem – ingen berättelse). För att klara av att skriva en sammanfattning verkar man inte behöva ha snappat upp berättelsens problem, utan kan stapla ”viktiga händelser”. En sammanfattning är alltså inte ett säkert kvitto på förståelse. Kanske kan ledsagande mot att hitta berättelsens problem vara ett tydligare stöd i att försöka förstå berättelsens kärna (”Vad handlar texten om?”). En sammanfattning författas i sådana fall (vid behov) i ett senare skede, när man är säker på att berättelsens grundproblem är tydligt.
*
Vid läsning (och annan träning) verkar vi behöva röra oss i en växelverkan mellan inre och yttre motivation. Den yttre motivationen kan fungera lite som stavarna vid längdskidåkning. Ibland måste vi putta på. Den inre motivationen är glidet. Oavsett hur bra vi blir på något behöver vi ibland använda stavarna, men utan glid är det svårt att fortsätta framåtrörelsen alls.
Kan vi se en poäng med att hjälpa eleverna att identifiera när de behöver stöd av stavar?
*
Böcker måste få vara bra för att de är böcker. Vinsten med att läsa litteratur ligger i att läsa litteratur. Om vi låtsas som att folk behöver belönas för läsning så skapar vi också en situation där läsningen inte är belöning i sig. Problematiskt! Lita på litteraturen! Grejen med läsning är läsning.
*
Det här poddavsnittet om minnet tyckte jag var intressant med tanke på vilka möjligheter som i praktiken finns för sen läs- och skrivinlärning (äldre elever som för första gången ska tillägna sig skriftspråk). Bland annat lyfts lite om hur hjärnans förmåga att minnas ändras från barndom och upp genom ungdomen.
Stort tack till alla som kom på mötet. Nästa gång hoppas vi att det blir ännu fler som kan vara med.
Styrelsen
genom Annelie Drewsen
